Matilda Jarbin, COO på Godsinlösen Nordic AB (GIAB), förklarar varför EU måste agera nu och varför reparationsindustrin är avgörande i omställningen till en cirkulär ekonomi.
Det här caset är en del av serie med goda exempel för Circular Electronics Day 2021. Flera organisationer står bakom detta initiativ som äger rum den 24 januari i syfte att uppmuntra organisationer och konsumenter att inta ett mer ansvarsfullt förhållningssätt till elektronik.
Vad är GIAB?
GIAB är ett innovativt och snabbväxande företag som ger produkter ett nytt liv med hjälp av cirkulära ekonomiska principer. På ett innovativt sätt har GIAB utvecklat en återanvändningsmodell genom digitalisering, effektivisering och generering av hållbarhetsdata för att möta stora företags behov. Genom att samla in, rekonditionera, uppgradera, reparera och vidareförsälja till slutkonsumenter återanvänder GIAB alla typer av produkter. Källorna kommer främst från försäkringsbranschen och e-handeln, men även direkt från distributörer och producenter. Alla produkter verifieras och blir spårbara via vår egenutvecklade plattform med fokus på lönsamhet och hållbarhet. GIAB grundades 2012 och har blivit en expert på att implementera cirkulära affärsmodeller.
Vad är rätten att reparera?
Under 2020 har Europeiska kommissionen presenterat detaljer om det planerade åtgärdspaketet som kallas handlingsplanen för den cirkulära ekonomin (CEAP). Planen omfattar olika åtgärder och lagstiftning för att gynna "rätten att reparera".
I november 2020 röstade EU-parlamentet för rätten att reparera, vilket främjar en kultur av återanvändning, förbättrad reparerbarhet och en förlängd livslängd för produkter. Rätten att reparera föreslår nya regler för avfallshantering och borttagning av juridiska hinder som förhindrar reparation, återförsäljning och återanvändning. Bland förslagen ingår också att göra reparationer mer tilltalande, systematiska och kostnadseffektiva, till exempel genom att erbjuda garantier för utbytta delar eller bättre tillgång till information om reparation och underhåll.
Rätten att reparera verkar lovande, men vi väntar fortfarande på att EU ska rösta om detaljerna under 2021. EU har visserligen höga ambitioner, men med den breda formuleringen är det svårt att veta vad rätten att reparera faktiskt innebär och kommer att leda till. Det ska bli spännande att följa Europeiska kommissionens arbete under detta år. Vi välkomnar en tuff och effektiv lagstiftning.
Kan rätten att reparera påskynda omställningen till en cirkulär ekonomi?
En cirkulär ekonomi innebär att ekonomisk aktivitet kopplas loss från konsumtionen av ändliga resurser och att avfall utformas bort från systemet. Vår konsumtion och produktion av elektronik är sannerligen en utmaning för oss att hantera ur ett resurseffektivt perspektiv. Det finns en stor negativ påverkan när det gäller produktionen av elektronik, och den kräver flera ändliga resurser och sällsynta metaller. Att producera en smartphone genererar 86 kg avfall och motsvarande siffra för en bärbar dator är 1 200 kg. I den andra änden av livscykeln har vi en enorm utmaning med avfallshantering. Mer än 50 miljoner ton elektroniskt avfall produceras över hela världen varje år. Endast en femtedel återvinns. Det elektroniska avfallet kan tredubblas till 120 miljoner ton senast 2050. Och det sätt på vilket vi hanterar elektroniskt avfall runt om i världen är inte alltid det bästa. I många länder hanteras det på ett sätt som är mycket hälsofarligt för människor och den lokala miljön.
Rätten att reparera och handlingsplanen för den cirkulära ekonomin är ett steg i rätt riktning. Men det är mycket viktigt att lagstiftningen blir effektiv och att den uppmuntrar företag att ställa om till cirkulära affärsmodeller. Vi skulle vilja att EU också fokuserar på det tidiga skedet i leveranskedjan. Det är verkligen viktigt för våra politiker i både Sverige och EU att inte bara fokusera på slutfasen. Det viktigaste fokuset är det tidiga skedet i resursutvinningen och produktionsfasen.
Är marknaden redo?
Vi uppmuntrar såväl konsumenter som företag och offentlig sektor att köpa återanvänd elektronik. Vi vet att marknaden är redo eftersom vi redan gör affärer på denna marknad. Den är dock mer mogen för konsumenter än för företag. Det ser vi i konsumenternas beteende idag. Faktum är att 77 procent av EU:s medborgare hellre reparerar sina enheter än byter ut dem.
Vi kan, tillsammans med branschen, leverera återanvänd elektronik med hög kvalitet, garantier och bra priser. Vi anser att det inte finns någon anledning att inte köpa återanvända produkter. Men utifrån vår erfarenhet vet vi att det finns hinder och en stor kunskapslucka som vi måste hantera nu för att kunna skala upp detta och göra skillnad. Den offentliga sektorn meddelar till exempel att de vill ställa om till en mer cirkulär konsumtion, och vi är redo att erbjuda det. Men vi ser fortfarande att upphandlingar fokuserar på att köpa ny elektronik. Vi får frågor från olika företag om hur de kan återanvända sina elektroniska enheter, men de vill själva köpa nya. Det är ingen balans mellan dessa två. Marknaden behöver en liten skjuts i rätt riktning och det är därför EU behöver driva på för mer hållbar offentlig upphandling samt produktion och avfallshantering.
Om GIAB
Vår affärsidé är att utveckla och implementera rutiner i organisationer baserade på en cirkulär ekonomi. GIAB finns i Sverige och Norge, och Danmark och Finland står på tur. Under de senaste åren har GIAB blivit en expert på cirkulär ekonomi och ett bevis på att det är fullt möjligt att bedriva lönsamma affärer på ett hållbart sätt.

