Matilda Jarbin, COO på Godsinlösen Nordic AB (GIAB), förklarar varför EU måste agera nu och varför reparationsbranschen är avgörande för omställningen till en cirkulär ekonomi.

Det här fallet är en del av serien om bästa praxis för den cirkulära elektronikdagen 2021. Flera organisationer står bakom detta initiativ som äger rum den 24 januari med målet att uppmuntra organisationer och konsumenter att ta ett mer ansvarsfull förhållningssätt till elektronik.

Vad är GIAB?

GIAB är ett innovativt snabbväxande företag som ger produkter ett nytt liv genom cirkulära ekonomiska principer. På ett innovativt sätt har GIAB utvecklat en återanvändningsmodell genom digitalisering, effektivitet och generering av hållbarhetsdata för att möta behoven hos stora företag. Genom att samla in, rekonditionera, up-cycling, reparera och sälja vidare till slutkonsumenter återanvänder GIAB alla typer av produkter. Huvudsakligen är källorna försäkringsbranschen och e-handeln, men även direkt från distributörer och producenter. Alla produkter verifieras och blir spårbara genom vår egenutvecklade plattform med fokus på lönsamhet och hållbarhet. GIAB grundades 2012 och har blivit en expert på att implementera cirkulära affärsmodeller.

Vad är rätten till reparation?

Europeiska kommissionen har under 2020 tillkännagivit detaljer om det planerade åtgärdspaketet som kallas handlingsplanen för cirkulär ekonomi (CEAP). Planen omfattar olika åtgärder och lagstiftning för att främja "rätten att reparera".

I november 2020 främjade EU-parlamentet en kultur av återanvändning och förbättrad reparerbarhet samt en förlängd livslängd för produkter genom att rösta för rätten att reparera. Rätten till reparation föreslår nya regler för avfallshantering och avlägsnande av rättsliga hinder som förhindrar reparation, återförsäljning och återanvändning. Bland förslagen finns också att göra reparationer mer tilltalande, systematiska och kostnadseffektiva, till exempel genom att ge garantier för utbytta delar eller bättre tillgång till information om reparation och underhåll.

Rätten till reparation verkar lovande, men vi väntar fortfarande på att EU ska rösta om detaljerna 2021. EU har verkligen höga ambitioner, men med de många olika formuleringarna är det svårt att veta vad rätten till reparation faktiskt innebär och kommer att resultera i. Det ska bli spännande att följa EU-kommissionens arbete under året. Vi välkomnar en tuff och effektiv lagstiftning.

Kan rätten till reparation driva på omvandlingen till en cirkulär ekonomi?

En cirkulär ekonomi innebär att ekonomisk verksamhet kopplas bort från förbrukningen av ändliga resurser och att avfallet tas bort från systemet. Vår konsumtion och produktion av elektronik är verkligen en utmaning för oss att hantera i ett resurseffektivt perspektiv. Elektronikproduktionen har en stor negativ inverkan och kräver flera ändliga resurser och knappa metaller. Vid tillverkning av en smartphone genereras 86 kg avfall och samma siffra för en bärbar dator är 1 200 kg. I andra änden av livscykeln har vi en enorm utmaning med avfallshantering. Varje år produceras mer än 50 miljoner ton Elektroniskt avfall i världen. Endast en femtedel återvinns. Elektroniskt avfall kan tredubblas till 120 miljoner ton år 2050. Och det sätt på vilket vi hanterar Elektroniskt avfall runt om i världen är inte alltid det bästa. I många länder hanteras det på ett sätt som är mycket farligt för människor och den lokala miljön.

Rätten till reparation och handlingsplanen för cirkulär ekonomi är ett steg framåt i rätt riktning. Men det är mycket viktigt att lagstiftningen blir effektiv och att den uppmuntrar företagen att övergå till cirkulära affärsmodeller. Vi skulle vilja se att EU även fokuserar på uppströmsflöden. Det är jätteviktigt att våra politiker i både Sverige och EU, inte bara fokuserar på slutet av livet. Det viktigaste fokuset är upstreams i resursutvinnings- och produktionsfasen.

Är marknaden redo?

Vi uppmuntrar såväl konsumenter som företag och den offentliga sektorn att köpa återanvänd elektronik. Vi vet att marknaden är redo eftersom vi redan gör affärer på denna marknad. Den är dock mer mogen för konsumenter än för företag. Vi ser det i konsumenternas beteende i dag. Faktum är att 77 % av EU-medborgarna hellre reparerar sina apparater än byter ut dem.

Tillsammans med branschen kan vi leverera återanvänd elektronik med hög kvalitet, garantier och bra priser. Vi anser att det inte finns någon anledning att inte köpa återanvända artiklar. Men med vår erfarenhet vet vi att det finns hinder och en stor kunskapslucka som vi måste ta itu med nu för att kunna skala upp detta och göra skillnad. Den offentliga sektorn meddelar till exempel att de vill ställa om till en mer cirkulär konsumtion, och vi är här redo att tillhandahålla detta. Men vi ser fortfarande att upphandlingar fokuserar på att köpa ny elektronik. Vi får frågor från olika företag om hur de kan återanvända sina elektroniska apparater, men själva vill de köpa nya. Det är ingen balans mellan dessa två. Marknaden behöver en liten knuff i rätt riktning och därför måste EU verka för mer hållbar offentlig upphandling samt produktion och avfallshantering.

Om GIAB

Vår affärsidé är att utveckla och implementera rutiner i organisationer som bygger på en cirkulär ekonomi. GIAB finns i Sverige och Norge och Danmark och Finland står på tur. Under de senaste åren har GIAB blivit en expert på cirkulär ekonomi och ett bevis på att det är fullt möjligt att göra lönsamma affärer på ett hållbart sätt.

Matilda Jarbin
Matilda Jarbin

COO på Godsinlösen Nordic AB (GIAB)
matilda.jarbin@godsinlosen.se