Konfliktmineraler som används i IT-produkter finansierar krig och driver kränkningar av mänskliga rättigheter

Det är känt att konfliktmineraler som används i IT-produkter bidrar till krig och kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Osäkra gruvdriftsmetoder leder dessutom till allvarliga hälsoproblem för arbetarna och miljöförstöring i de samhällen där de bor.

Nästan 40 procent av dagens inhemska konflikter har på ett eller annat sätt koppling till naturresurser. Mineraler som tenn, tantal, volfram, guld och kobolt används i viktiga komponenter i IT-produkter och är kopplade till väpnade konflikter och kränkningar av de mänskliga rättigheterna i de regioner i världen där de utvinns. Tvångsarbete och barnarbete är vanligt förekommande, liksom våld, korruption och omfattande miljöförstöring.

Giftiga ämnen som kvicksilver används vid utvinningen av mineralerna. Arbetarna utsätts för dessa ämnen utan någon skyddsutrustning, vilket dessutom leder till att mark och vatten förorenas. Dessa gruvor, som oftast är småskaliga och hantverksmässiga, ligger till stor del i avlägset belägna områden med bristfällig infrastruktur och där tillgången till hälso- och sjukvård är begränsad.

Konfliktmineraler finansierar krigföring

Problem uppstår ofta i länder med värdefulla naturresursfyndigheter och där staten är svag eller obefintlig. För att kontrollera den lönsamma gruvindustrin ockuperar våldsamma gerillagrupper eller väpnade styrkor ett område, utnyttjar arbetarna och använder intäkterna från mineralförsäljningen för att finansiera ytterligare konflikter. Mineralerna handlas ofta olagligt, och för att upprätthålla sin verksamhet motarbetar och undergräver dessa grupper alla försök att uppnå fred. Utvecklingen av det civila samhället och en demokratisk, stabil regering skulle leda till lagar och regler som kan förhindra denna olagliga verksamhet.

class="img-responsive

Det som ytterligare bidrar till komplexiteten är att en majoritet av gruvorna är hantverksmässiga och småskaliga, vilket gör dem svårare att kontrollera. Medan den industriella gruvdriften sysselsätter 7–9 miljoner människor globalt, är mer än 100 miljoner människor i 80 länder verksamma inom hantverksmässig och småskalig gruvdrift.

Att plötsligt sätta stopp för den olagliga handeln skulle därför leda till en humanitär kris, vilket är anledningen till att internationella institutioner, lagstiftare och icke-statliga organisationer försöker hitta sätt att förbättra situationen för de samhällen som är beroende av gruvdrift i konfliktdrabbade områden.

Initiativ med flera intressenter som syftar till ansvarsfullhet och spårbarhet

Det pågår flera initiativ som syftar till att införa säkrare arbetsmetoder, avskaffa barnarbete och förbättra spårbarheten för det utvunna materialet – från gruvan till smältverket och slutligen till tillverkning och montering.

  • Det europeiska partnerskapet för ansvarsfull mineralutvinning (EPRM): Ett partnerskap mellan flera intressenter som inrättats med målet att skapa bättre sociala och ekonomiska förhållanden för gruvarbetare och lokala gruvsamhällen genom att öka antalet gruvor som tillämpar ansvarsfulla gruvdriftsmetoder i konflikt- och högriskområden.
  • Responsible Cobalt Initiative (RCI): Ett program som lanserats av den kinesiska handelskammaren för metaller, mineraler och kemikalier. Ett antal företag deltar i gemensamma åtgärder för att hantera sociala och miljömässiga risker i koboltens försörjningskedja.
Informationskällor