Ålborgs kommun var pionjärer inom cirkulär upphandling i Danmark med ett projekt som gällde skolmöbler 2016. Det var landets första helt cirkulära anbudsförfarande och väckte stor uppmärksamhet. För två år sedan utökade kommunen sitt fokus på cirkularitet till att även omfatta IT-produkter.

"När vi först började prata med IT-avdelningarna sa de att deras enda mål var att skaffa IT-utrustning till medarbetarna så att de kunde utföra sina jobb. De står för 2,5 procent av den totala inköpsbudgeten och hade inte inkluderat hållbarhet i sina krav", säger Birgitte Krebs Schleemann, projektledare för hållbara inköp i Ålborgs kommun.

Hon arbetar med att implementera cirkulära inköpsmetoder i kommunen och har samarbetat med IT-personal och ledning för att integrera cirkulära och hållbara element i processer och dagliga vanor.

Ålborgs kommun har sju olika politiska förvaltningar – alla med sina egna IT-avdelningar. Detta gjorde förändringsprocessen mer omfattande och komplex. Det första Birgitte gjorde var att intervjua alla kommunens IT-team för att förstå deras dagliga verksamhet och prioriteringar.

"Jag besökte de sju avdelningarna och ställde en rad frågor. Hur köper de utrustning? Hur ofta byts bärbara datorer ut? Reparerar de produkter och hur gör de sig av med produkter som ingen längre använder?"

"De hade aldrig pratat om detta tidigare. Det var en helt ny värld för dem. Inledningsvis trodde jag att de sju avdelningarna var väldigt olika, men sedan insåg jag att de alla behövde samma sak. Det har dock varit en lång process eftersom varje avdelning ville göra det på sitt eget sätt."

Birgitte fick veta att bärbara datorer ofta slängdes efter bara tre till fyra år. IT-avdelningarna såg inget värde i kasserade IT-produkter, de ville bara ha hjälp med att bli av med dem.

"När de väl insåg att vi kunde få tillbaka lite pengar för vår begagnade utrustning försvann det argumentet."

Endast tre av de sju avdelningarna hade avtal med någon som tog hand om begagnad utrustning – och de fick väldigt lite pengar tillbaka.

Dåligt utformade avtal hindrade också cirkulariteten. Enligt ett avtal med en leverantör fick Ålborgs kommun rabatt på nya inköp om den gamla utrustningen förstördes. Utöver detta upptäckte hon att ett av de största hindren för att sälja vidare IT-produkter var en gammal policy som angav att stadens logotyp måste graveras in på alla bärbara datorer.

Detta var ett politiskt beslut från en tid då datorer var extremt dyra och diskussionen om hållbarhet och cirkularitet var obefintlig. Dessa faktorer gjorde återanvändning och vidareförsäljning nästan omöjlig. Istället förvandlades de allra flesta fullt fungerande datorer och telefoner till e-avfall.

När dessa upptäckter hade gjorts började Birgitte identifiera sätt att implementera mer hållbara metoder, inte minst när det gällde produktens livslängd och hantering vid livscykelns slut. Hon beräknade att kommunen enbart genom att behålla bärbara datorer i sex år i stället för tre kan minska koldioxidutsläppen i en omfattning som motsvarar att värma upp och försörja alla kommunala byggnader i staden med el under ett helt år. Det skulle också minska avfallet med en mängd som motsvarar det som produceras årligen av 3 000 hushåll.

Var det någon som invände mot dessa förändringar?

"IT-avdelningarna var positiva – det de var rädda för var dels att ändra sina vanor, men framför allt den potentiella kostnaden. De trodde att hållbarhet skulle bli dyrt och att ingen skulle vara intresserad av att köpa vår gamla utrustning, trots att den bara var tre år gammal. De hade också gjort beräkningar som visade att det skulle bli för dyrt att behålla en bärbar dator i mer än tre till fyra år, på grund av de personaltimmar som krävs för uppgraderingar och service när garantin har gått ut."

Birgitte förklarar att de ekonomiska fördelarna kommer att bli ännu större framöver eftersom kommunens tidigare policy att gravera sin logotyp på alla bärbara datorer nyligen har upphävts. Märkningen kommer att ersättas med avtagbara klistermärken och DNA-märkning. Detta beslut kommer att spara pengar – eftersom gravering är dyrt – och generera mer intäkter eftersom värdet på begagnade datorer på andrahandsmarknaden kommer att öka. Och självklart kommer fler datorer nu att få ett andra liv.

Idag har alla sju IT-avdelningar ett avtal med ett företag för reparation och återförsäljning som tar hand om deras begagnade IT-produkter. Nästa steg blir att optimera avtalet till att omfatta ännu bättre lösningar för hållbarhet och cirkularitet, till exempel specifikationer för hur många bärbara datorer och mobiltelefoner som kommer att återanvändas, repareras, användas som reservdelar eller för materialåtervinning.

De vill också inkludera krav på transporter och emballage för att minimera användningen av nya råvaror och koldioxidutsläpp.

Hur skulle du beskriva denna utveckling?

"Det har definitivt hänt en hel del. Att få med sig folk på tåget har varit det första steget och en intressant resa. Engagemanget bland IT-personal och ledning är riktigt bra nu, och jag kan se att det finns en hel del lågt hängande frukter som är redo att plockas. Vi måste bara sätta igång."