Offentlig upphandling är ett viktigt verktyg för att uppnå miljö- och klimatmål inom EU. Tyvärr går många möjligheter förlorade när inga vägledande miljökriterier fastställs. Oberoende hållbarhetsmärkningar är en lösning på detta, men det krävs tydligare styrning för att dessa ska kunna användas vid offentlig upphandling i alla länder. EU kan göra bättre ifrån sig!
Varje år spenderar offentliga myndigheter i EU cirka 2 biljoner euro på inköp av tjänster, bygg- och anläggningsarbeten samt varor. IT-produkter, en kategori som är kopplad till en rad hållbarhetsfrågor, utgör en betydande del av detta belopp. Över 50 miljoner ton elektroniskt avfall genereras globalt varje år, vilket motsvarar vikten av nästan 4 500 Eiffeltorn. En stor del av detta hamnar på deponier, vilket orsakar föroreningar, risker för människors hälsa och förlust av värdefulla, ändliga resurser. Den offentliga upphandlingssektorns köpkraft är stor, och dess förmåga att driva olika branscher i en hållbar riktning bör inte underskattas.
Det är dock inte enkelt att fastställa kriterier för hållbarhet inom upphandling, och detta gäller särskilt när det handlar om IT-produkter. Kriterierna måste kontinuerligt uppdateras och skärpas för att hålla jämna steg med nya hållbarhetsutmaningar och den tekniska utvecklingen. Dessutom krävs stora resurser och hög kompetens för att kontrollera att kriterierna uppfylls, både inledningsvis och löpande. Här kan oberoende miljömärkningar och hållbarhetscertifieringar vara till hjälp. Men det nuvarande EU-direktivet om offentlig upphandling gör det svårt för upphandlande organisationer att till fullo dra nytta av hållbarhetskriterierna i en hållbarhetsmärkning och av den kontinuerliga, oberoende uppföljningen av efterlevnaden av kriterierna som ingår.
Det som är problematiskt med det nuvarande direktivet är att det lämnar för stort utrymme för tolkning, vilket leder till att myndigheter i olika länder har olika uppfattningar om vad som är möjligt. Om Europaparlamentet verkligen vill använda offentlig upphandling som ett verktyg för att främja hållbar utveckling måste tolkningsutrymmet minskas och avsikten förtydligas, så att det blir enklare att använda oberoende hållbarhetsmärkningar vid upphandlingar i hela EU.
EU-direktivet måste förtydligas så att fler länder gör som Danmark redan har gjort. Den danska upphandlingsstrategin slår fast att alla produkter som omfattas av oberoende hållbarhetsmärkningar måste upphandlas med utgångspunkt i en sådan märkning eller enligt motsvarande hållbarhetskriterier. Det måste också ställas krav på kontinuerlig, oberoende kontroll och uppföljning av kriterierna.
Man kan inte förvänta sig att myndigheter och kommuner på egen hand ska utforma kriterier för hållbarhet. Att kontrollera att de fastställda kriterierna uppfylls är ännu svårare. Uppgiften är överväldigande även för de organisationer som har expertkunskap om varje produktkategori. När organisationer dessutom enas kring samma hållbarhetskriterier och kontrollmetoder kan de på ett mer effektivt sätt driva branschen i en hållbar riktning.
Som ett exempel lägger vi på TCO Development – organisationen bakom hållbarhetscertifieringen TCO Certified – årligen ner mer än 10 000 timmar på att ta fram kriterier, och detta gäller endast IT-relaterade produktkategorier. Dessutom lägger oberoende verifieringsorganisationer ner mer än 20 000 timmar varje år på produkttester och verifiering av leverantörskedjan för att säkerställa att alla kriterier på TCO Certified uppfylls.
Europaparlamentet måste göra det lättare för länderna att följa Danmarks strategi. De måste tydligare styra den offentliga sektorn mot att använda oberoende hållbarhetsmärkningar vid upphandling, för att på ett mer effektivt sätt uppnå miljö- och klimatmål, minska utsläppen av växthusgaser, minimera elektroniskt avfall och maximera värdet av sina IT-investeringar. EU kan göra bättre ifrån sig!
Sören är CEO på TCO Development och förutom ett intresse för mer hållbara IT-produkter (vem kunde ha anat det?) älskar han längdskidåkning, cykling i bergen och havskajakpaddling.
