Att mäta klimatpåverkan från IT-inköp är en prioritet för många inköpare, men vi saknar idag exakta och universella metoder för att göra det. Vi har dock inte råd att vänta tills vi har "perfekt" data. Det är viktigt att vi vidtar omedelbara åtgärder för att minska utsläppen.
Trots ökad uppmärksamhet är det fortfarande minst ett decennium kvar till korrekt mätning av produkters koldioxidavtryck (PCF). Nuvarande verktyg, som miljövarudeklarationer (EPD) och PCF-kalkylatorer, saknar universella standarder, vilket innebär att resultaten ofta varierar kraftigt. I vissa fall som jag känner till kan beräkningar för identiska produkter skilja sig åt med över 100 % på grund av att de metoder, antaganden och datakällor som används inte är enhetliga.
Detta skapar ett dilemma: hur kan IT inköpare balansera behovet av att mäta klimatpåverkan utan att falla i greenwash , samtidigt som de driver faktiska minskningar där de betyder mest - i leverantörskedjan?
Vad är en produkts koldioxidavtryck?
En produkts koldioxidavtryck (PCF) är avsett att mäta utsläppen av växthusgaser (GHG) under en produkts hela livscykel med hjälp av livscykelanalys (LCA). Om det görs på rätt sätt visar detta mått på "hotspots" för utsläppen och pekar på möjligheter till minskning. Men idag är PCF:er behäftade med problem:
Inga standardiserade metoder: Olika företag och verktyg använder olika beräkningsmodeller, och rapporteringsgränserna är inte konsekvent definierade.
Ofullständig omfattning: Många PCF:er använder ett "Cradle to Gate"-tänkande, som exkluderar produktens användningsfas.
Scope 3 : Indirekta utsläpp från en organisations värdekedja är svåra att mäta. Istället uppskattas eller utesluts de ofta, vilket leder till en betydande underskattning av det totala koldioxidavtrycket.
Inkonsekventa uppgifter: Resultaten varierar inte bara mellan olika företag utan även mellan olika personer som matar in uppgifterna och genomför bedömningen.
Resultatet? Otillförlitliga utvärderingar som gör produktjämförelser svåra och ibland missvisande.
Mäta eller minska? Vi måste göra både och
En oroande trend som vi har observerat bland inköpsorganisationer är den ökande mängden resurser som avsätts för efterlevnad, rapportering och mätning - ofta på bekostnad av att faktiskt minska klimatpåverkan. Om den primära motivationen för att mäta IT:s klimatpåverkan är att uppfylla rapporteringskraven, då missar vi poängen. Med upp till 90% av en dators livstidsutsläpp inbäddade i leverantörskedjan scope 3 måste vi engagera oss i ett helhjärtat arbete för att minska den påverkan. Vi måste använda tillgängliga data för att identifiera källorna till merparten av utsläppen, men vårt huvudfokus bör vara att minska dessa utsläpp. Först då är det meningsfullt att mäta och rapportera.
Så här kan vi börja med att få mätningar och minskningar i balans:
- Använd mätningar för att vägleda beslut - inte som ett slutmål.
Förstå begränsningarna i produkternas koldioxidavtryck, men använd dem för att utforma bättre IT-strategier. - Fokus på scope 3 i tillverkningen.
Det är här som de allra flesta utsläppen sker - och det är här som upphandlingstrycket har störst inverkan. - Använd PCF på årsbasis för att få en bild av utsläppen över tid.
Vi har utvecklat en årsmodell som fördelar en produkts klimatpåverkan över hela dess livslängd. Detta uppmuntrar till längre produktanvändning och driver branschen att designa för hållbarhet, vilket minskar det årliga fotavtrycket. Inköpsorganisationer kan få tillgång till dessa data och skapa en anpassad rapport i vår Rapportgenerator.
Vad IT inköpare kan göra
- Förläng produkternas livslängd. Ju längre du använder IT-produkter, desto lägre blir den årliga koldioxidpåverkan.
- Sluta inte mäta - men känn till gränserna. Använd PCF-data på årsbasis som ett underlag, samtidigt som du också avsätter tid för dialog med dina leverantörer om Scope 3
- Fråga efter TCO Certified. Genom att göra detta ökar du signalen till branschen om att minska scope 3 .
