Nederländerna har som mål att utveckla en cirkulär ekonomi till 2050. Det är ett litet land som är starkt beroende av import, och för att nå denna ambition behöver landet samarbeta med andra. Joan Prummel, internationell rådgivare för cirkulär ekonomi på nederländska Rijkswaterstaat, träffar organisationer från hela världen för att hjälpa dem att implementera cirkulära upphandlingsmetoder.
Varför lägger den nederländska regeringen så stort fokus på cirkularitet?
”Cirkulär ekonomi är inte ett mål i sig utan ett medel för att nå ett mål. Cirkulär ekonomi är enligt vår mening ett systematiskt tillvägagångssätt för att uppfylla och bidra till flera frågor. Tänk inte bara på resurser utan även på koldioxidutsläpp, jobbskapande, föroreningar, mark- och vattenanvändning samt sociala förhållanden. Cirkulär ekonomi som system kommer att bidra till många av FN:s globala
mål för hållbar utveckling som vi alla är överens om. Det är inte ’lösningen’ men vi ser det som det bästa sättet framåt mot ett hållbart, socialt, hälsosamt och välmående samhälle.
”Vi är ett mycket litet land, beroende av import och export, så om vi vill genomföra en cirkulär ekonomi behöver vi länderna omkring oss för att vara cirkulära också. Vi måste importera cirkulära produkter och exportera cirkulära produkter till cirkulära marknader. För ungefär tio
år sedan gjorde vi kopplingen mellan cirkularitet och upphandling. En regerings ’produktion’ består främst av lagstiftning, subventioner och policyer, men vårt eget beteende är i hög grad kopplat till de produkter vi köper. För att påverka resurseffektiviteten och resursförvaltningen måste vi ingripa på marknaden och använda upphandlingen som ett påverkansmedel.”
Vad är den viktigaste nyckeln för att lyckas med cirkulär upphandling?
”Jag skulle vilja säga samarbete. Om det huvudsakliga målet är att etablera en cirkulär ekonomi finns det inget sätt att sluta kretsloppen på egen hand. Du måste samarbeta med intressenter under hela livscykeln för att få saker gjorda. Det är till exempel ingen idé att driva på din återvinningsindustri för att få ut mycket material ur produkter om ingen använder dessa material i nya produkter. Och det är ingen idé att ha en ordentlig cirkulär design av produkter om ingen köper och använder dem.
”Internt samarbete är också avgörande. Du behöver engagemang för design, för återvinning och i synnerhet även för upphandling. Upphandling är i sig en faciliterande process som initieras av uppdragsgivare inom en organisation. Det är dessa personer som är i en position att driva på för hållbarhet och cirkularitet, och ge utrymme för upphandlingen som process att engagera sig i marknader och nå fram till de bästa lösningarna. Avtalsförvaltning är också avgörande. En stor del av det cirkulära arbetet sker faktiskt efter att en produkt har köpts in. Kommer den att repareras och återvinnas
vid slutet av sin livslängd?
”Du måste samarbeta med intressenter under hela livscykeln för att få saker gjorda.”
”Gå med i nätverk och lämna av andra länder. Det är i grunden vårt tillvägagångssätt, varför vi är där vi är för tillfället. Från början engagerade vi andra och uppmuntrade andra att börja experimentera. År 2013 inrättade vi Green Deal för cirkulär upphandling, ett lärande nätverk med 50 deltagare som förband sig till bara två saker: det första var att experimentera med
cirkulär upphandling; och det andra, att dela med sig av allt man lär sig. Tillsammans skapar vi en hel del nya insikter och kunskaper.”
Ingår IT-produkter i ert arbete med cirkularitet?
”Datorer, bildskärmar och telefoner utgör en enorm del av det vi använder i vårt dagliga arbete, så de fanns med från början. Inom denna sektor används en hel del kritiska material, så vad du än kan uppnå skulle det ge extra fördelar eftersom det inte bara skulle värna om slutna kretslopp av produkter och material utan även slutna kretslopp av kritiska material.
”Denna globala marknad är dock ganska svår att påverka. Vi började med att titta på den bakre delen av vår användning. När vi till exempel köper datorer tenderar vi att använda dem i tre till fem år innan vi byter ut dem. De gamla är fortfarande tillräckligt bra för vissa ändamål, till exempel skolor eller idrottsklubbar. Så vi började titta på hur vi kunde ändra våra egna processer för att få det att hända, med fokus på livslängdsförlängning och andra handens användning.”
Vad skulle ditt råd vara till en organisation som vill komma igång med cirkulär upphandling av IT-produkter?
”Generellt skulle jag säga att du bör skaffa så mycket information som möjligt som redan finns tillgänglig online. Börja där du ser dina första lättåtkomliga fördelar. Även om fördelen inte är så stor är det du lär dig viktigt. Så det är bara att börja någonstans och försöka förbättra därifrån. Använd ditt sunda förnuft, det finns många steg som du kan ta ganska enkelt. Varför skulle du till exempel automatiskt behöva ny utrustning? Du kan efterfråga produkter som innehåller mer återvunna komponenter. Du kan kräva att dina produkter kan tas isär och lämnas in för säker återvinning. Det är inte så svårt att börja göra skillnad.
”Om du har en ambition om cirkularitet bör du vända dig till leveranskedjan, förklara vilka dina ambitioner är och kontrollera vad de kan göra. Det är väldigt lätt att ställa för höga krav, men om dina leverantörer inte är redo för det kommer ingenting att hända. Och om dina ambitioner är för låga utmanar du dem inte att innovera. Så du måste veta var de befinner sig.”
Ur ett cirkularitetsperspektiv, är det bättre att leasa IT-produkter än att köpa?
”Leasing i sig har inget med cirkularitet att göra – det är bara en finansiell konstruktion. Det kan dock göra det möjligt för leverantörer att ta fram cirkularitetsverktyg eftersom de behåller ägandet av produkten. Om du inkluderar hantering vid slutet av livslängden i ditt avtal är leasing lovande eftersom dina produkter i ett leasingavtal alltid går tillbaka till leverantören. Om du inte lägger till några krav på vad som händer vid slutet av livslängden är leasing lika bra eller dåligt som vilket annat avtal som helst.”
Vilka fördelar skulle du säga att cirkularitet ger den upphandlande organisationen?
”Den cirkulära ekonomin som system uppfyller ett antal av de 17 globala målen. Det handlar inte bara om ansvarsfull produktion och konsumtion, utan också om koldioxidutsläpp, föroreningar, mark- och vattenanvändning, smarta städer, innovation samt jobb och utbildning.
”Det leder oftast till ekonomiska fördelar också. Den enkla tanken att ha ett restvärde på produkter vid slutet av din användning innebär att du får tillbaka en del pengar, men också att du skapar jobb. Och du kan påverka var nya jobb skapas. Det är förvisso en stor direkt fördel för den offentliga sektorn – färre personer som uppbär arbetslöshetsersättning minskar de offentliga utgifterna.”
”Många organisationer har riktlinjer för att minska sitt koldioxidavtryck. Budget och arbete som läggs på cirkulär ekonomi leder också till klimatfördelar. Det innebär att ni når bättre resultat när det gäller era utsläppsmål med samma investering (eller att ni kan lägga mindre pengar för att nå era mål). Min personliga uppfattning är att ni får mer pengar över att lägga på förbättringar eller inom andra områden. Det finns alltså en hel del direkt och indirekt nytta med den cirkulära ekonomin.
”Och sist men inte minst, för såväl offentliga som privata organisationer tillför cirkulär upphandling ett mervärde för ert anseende och er trovärdighet. Om ni vill positionera er som en hållbar organisation måste ni kunna svara på frågan ”vad gör ni själva?”. Svaret finns inom upphandlingen. Även om ni har en fullt fungerande cirkulär produkt att sälja räcker det inte. Att inte tillämpa principerna för cirkulär ekonomi i er organisation kommer att vara ett enormt hinder för att kunna göra anspråk på en hållbar position. Det kommer att betraktas som en ren fasad.”
