Hur kan principerna för cirkulär ekonomi tillämpas vid inköp och användning av bärbara datorer? Hur kan man minska utsläppen av växthusgaser och samtidigt spara pengar? Vi har lyssnat på experter inom området och analyserat data. Här hittar du praktiska, vetenskapligt underbyggda råd om viktiga aspekter som att förlänga produktens livslängd, energieffektivitet och varför man bör tänka sig för två gånger innan man återvinner.
Cirka 275 miljoner bärbara datorer tillverkas och säljs världen över varje år. Även om tillverkningen kräver stora mängder energi och en rad ändliga naturresurser är deras livslängd ofta kort. Ett typiskt IT-avtal bygger på en användningscykel på tre till fyra år. Därefter har många organisationer svårt att göra sig av med produkterna, och många av dem hamnar som elektroniskt avfall trots att de fortfarande fungerar fullt ut. Detta sätt att hantera IT-produkter strider mot principerna för den cirkulära ekonomin, där produkterna bör hållas i bruk så länge som möjligt för att spara resurser och bevara värdet. Den goda nyheten är att viljan att införa mer hållbara metoder växer. Det finns dock många val att göra under en bärbar dators livscykel, och det är inte alltid lätt att veta vad som är bäst. Vi har undersökt denna fråga för att klargöra vad som är det mest ansvarsfulla sättet att hantera bärbara datorer. Hur kan organisationer minska miljöpåverkan och bidra till att främja en mer cirkulär livscykel?
Återvinning – en mindre fördelaktig lösning i en cirkulär ekonomi
I teorin kan återvinning verka som ett genomförbart sätt att utvinna ädelmetaller och andra material från en bärbar dator. Men i verkligheten återvinns för närvarande endast en mycket liten del av de värdefulla material som ingår i våra IT-produkter i återvinningsprocessen. För det första hamnar endast cirka 20 procent av det globala elektroniska avfallet faktiskt på kontrollerade återvinningsanläggningar. Resten kan hamna på deponi, förbrännas eller exporteras olagligt till regioner där lagstiftningen om elektroniskt avfall är svag eller obefintlig.
Även i de fall då en produkt hamnar på en kontrollerad återvinningsanläggning tenderar materialen att förlora sitt värde eller gå helt förlorade. Det finns flera orsaker till detta. Bärbara datorer innehåller ett stort antal material, och återvinningsanläggningarna kan vanligtvis inte återvinna dem alla. Material som förekommer i mycket små mängder är svåra och kostsamma att utvinna. Sällsynta jordartsmetaller och konfliktmineraler, såsom tantal, används ofta i små mängder och återvinns i många fall inte alls. Metaller som guld, kobolt och palladium återvinns endast delvis vid återvinningen och måste därför kontinuerligt utvinnas ur gruvorna för att möta efterfrågan. Ett material som ofta förlorar sitt värde under återvinningsprocessen är plast. Resultatet blir en nedcyklad produkt av lägre kvalitet. Plasten i bärbara datorer kan dessutom innehålla skadliga flamskyddsmedel och mjukgörare som orsakar hälsoskador under återvinningsprocessen och gör materialen olämpliga att använda i nya produkter.
Återvinningsmetoderna utvecklas ständigt, och vid vissa banbrytande anläggningar är de återvunna materialen av högre kvalitet – i vissa fall till och med jämförbara med nyproducerade material. Dessa högkvalitativa material kan återanvändas i samma typ av produkt som de ursprungligen kom ifrån, vilket uppfyller en viktig förutsättning för att förverkliga den cirkulära ekonomin. Det finns dock mycket få sådana anläggningar, och det kommer att ta tid att skala upp dessa lösningar. För närvarande måste fokus ligga på att i så stor utsträckning som möjligt undvika elektroniskt avfall.
Bärbar dator utformad för längre livslängd
Även om det är nödvändigt att förlänga livslängden på bärbara datorer för att minska IT-sektorns klimatpåverkan, är inte alla konstruerade för en lång livslängd. Hänsyn till cirkulär ekonomi och produktens livslängd måste tas redan från början – i design- och tillverkningsfaserna. Idag kasseras alltför många produkter eftersom de går sönder lätt och är svåra att reparera eller uppgradera.
En bärbar dator är en mobil produkt och måste därför vara tålig och klara både slitage och höga respektive låga temperaturer. Viktiga komponenter måste kunna bytas ut, vilket innebär att produkterna bör gå att ta isär och att reservdelar måste finnas tillgängliga. Batteriets kvalitet är också viktig – produkter byts ofta ut på grund av dålig batteriprestanda.
Huvudtal: Cirkulär ekonomi i praktiken
Kriterierna i ” TCO Certified ” möjliggör cirkulära lösningar
Under 2020 tillverkades cirka 48 miljoner bärbara datorer som certifierats enligt TCO Certified, generation 8. Dessa produkter har verifierats uppfylla en omfattande uppsättning hållbarhetskriterier som är utformade för att främja ett cirkulärt tillvägagångssätt när det gäller tillverkning och användning av IT-produkter. För att möjliggöra en lång livslängd måste certifierade produkter vara hållbara och uppgraderbara samt så lätta att reparera och återvinna som möjligt. De bärbara datorer som uppfyller de strikta kraven i TCO Certified, generation 8, har goda förutsättningar för en lång livslängd.
Om alla certifierade bärbara datorer som tillverkades 2019 skulle användas i sex år istället för fyra, skulle det leda till en minskning av utsläppen av växthusgaser med cirka 6 230 400 000 kg koldioxidekvivalenter. Detta motsvarar det årliga genomsnittliga koldioxidavtrycket för 1 391 000 personer.
Slutsats 1
Genom att förlänga produktens livslängd minskar utsläppen av växthusgaser
Slutsats 2
Utsläppen minskar när bärbara datorer uppgraderas istället för att bytas ut
Slutsats 3
Att köpa nytt kompenserar inte för utsläppen från tillverkningen
Slutsats 4
Cirkulära lösningar är bättre även ur ett ekonomiskt perspektiv
Detta är en uppdaterad version av en artikel som ursprungligen publicerades i vår rapport ”Impacts and Insights: Circular IT Management in Practice”.

För att kunna fastställa det bästa sättet att minska utsläppen av växthusgaser är det viktigt att veta hur och när dessa utsläpp uppstår. Vi granskade 15 rapporter om koldioxidavtryck för 14-tums bärbara datorer i affärsklass från Dell, Lenovo och HP, som ofta används i kommersiellt syfte världen över, och intervjuade Siddharth Prakash, seniorforskare vid Oeko-Institut i Tyskland, som är specialiserad på politik och verktyg för hållbar konsumtion och produktion. Vi undersökte utsläppen av växthusgaser från tillverkning, distribution, användning och avfallshantering, samt hur inköp av nya, mer energieffektiva bärbara datorer påverkar utsläppen av växthusgaser jämfört med att förlänga livslängden på en befintlig enhet. Genom att kombinera alla dessa informationskällor drar vår analys slutsatsen att den överväldigande majoriteten av växthusgaserna släpps ut under tillverkningsfasen. Om man betraktar ett scenario där en bärbar dator används i fyra år uppgår det totala koldioxidavtrycket till 299 kg under dess livscykel. Av detta släpps 79,8 procent av växthusgaserna ut under tillverkningsfasen, 6,8 procent under transport, 13,2 procent under användningsfasen och 0,2 procent vid slutet av livscykeln.
För de flesta användare som arbetar med vanliga program kan bärbara datorer fungera bra i minst sex år utan att man behöver uppgradera hårdvaran, till exempel hårddiskar, minne eller batteri. Ibland, och särskilt för användare som arbetar med programvara som ställer höga krav på prestanda, krävs dock uppgraderingar av hårdvaran för att förlänga den bärbara datorns livslängd. Hur kommer detta att påverka utsläppen av växthusgaser?
Många elektroniska produkter har blivit allt mer energieffektiva, och i vissa fall har inköp av ny utrustning faktiskt varit ett sätt att minska produktens miljöpåverkan under dess livscykel. Gäller detta även för bärbara datorer idag?
Att köpa in ny IT-utrustning med korta avtalsperioder är kostsamt. Det blir ofta dyrare än nödvändigt, särskilt i en tid då upphandlingar baseras på ”bästa totala värdet”, där faktorer som hållbarhet och livscykelkostnad beaktas vid upphandlingen, vid sidan av produktpriset. Att dessutom behandla begagnade IT-produkter som avfall istället för att förlänga deras livslängd eller till och med sälja dem vidare innebär en förlorad möjlighet till kostnadsbesparingar och intäkter. Genom att förlänga livslängden från tre till sex år kan kostnaden för inköp och användning av en komplett datorarbetsstation faktiskt minskas med 28 procent, eller 527 euro (570 US-dollar), över en period på 10 år, även när kostnaden för att uppgradera 50 procent av bärbara datorerna med nytt RAM-minne, SSD och batteri räknas in. Besparingarna omfattar även lägre inköpskostnader för produkterna samt lägre kostnader för att administrera upphandlingsprocessen när bärbara datorer köps in med längre intervall.