Cirkulära lösningar hjälper oss att tackla många av dagens hållbarhetsfrågor, såsom klimatförändringar, utarmning av knappa naturresurser och förstörelse av naturliga livsmiljöer. En brist i dagens cirkuläritetsagenda är dock att den saknar fokus på sociala frågor.

Detta är olyckligt ur ett mänskligt perspektiv, men det minskar också våra chanser att lyckas med den cirkulära omställningen. Faktum är att mänskliga rättigheter och arbetstagares rättigheter kan användas som ett verktyg för att påskynda förändringstakten. Genom att stoppa utnyttjandet av människor i IT-produktens leverantörskedja kan vi snabbare röra oss mot en produktion och konsumtion av IT-produkter som är genuint hållbar.

Stephen Fuller
Artikel av:
Stephen Fuller

Denna artikel publicerades tidigare i boken Sustainable IT Playbook for Technology Leaders, skriven av Niklas Sundberg.

Mer information om boken finns här.

Idag tillverkas och används IT-produkter på ett huvudsakligen linjärt sätt. Vi tar jungfruliga naturresurser och gör produkter av dem som vi sedan kastar när vi har använt färdigt dem – ofta efter en förhållandevis kort tid. Produkterna ersätts sedan av andra, tillverkade på exakt samma sätt. Det är allmänt accepterat att den korta livslängd vi för närvarande ger IT-produkter leder till ett antal hållbarhetsfrågor som måste åtgärdas skyndsamt, såsom stora utsläpp av växthusgaser, överkonsumtion av knappa naturresurser och enorma mängder giftigt elavfall. Utöver detta orsakar kortlivade produkter stora svängningar i efterfrågan, vilket kräver att produktionen ökas, ofta med kort varsel. Dessa frekventa produktionstoppar täcks av anställda som går med på orimligt mycket övertid, till stor del för att de minimilöner de betalas inte ger dem tillräckligt med inkomst för att täcka sina levnadskostnader.

Låga priser har ett högt pris

En anledning till att IT-produkter slängs i förtid är att de är relativt billiga att köpa – vi betalar långt ifrån det fulla priset om värdet av naturresurser och mänskligt välbefinnande räknas in. Tusentals människor är involverade i produktionen av datorer och telefoner, från de gruvarbetare som gräver upp de mineraler som används i elektroniska komponenter hela vägen till arbetarna i slutmonteringsfabriken. Jämfört med andra produktleverantörskedjor som textilier, dvärgar den mångskiktade leverantörskedjan inom IT-industrin alla andra och borde egentligen göra dessa produkter mycket dyra att tillverka och köpa.

Så är dock inte fallet, och en huvudorsak är att IT-produktens leverantörskedja innehåller en hög koncentration av billig arbetskraft. Mycket av tillverkningen av IT-produkter utförs i låglöneländer, där arbetstagare ofta är mindre skyddade och anställningar mindre reglerade än i mer utvecklade länder. Lokala regeringar är kända för att ignorera mänskliga rättigheter och etablerade arbetslagar för att stimulera affärsinvesteringar. Lönerna hålls låga, arbetsvillkoren är ibland svaga och missbruket av arbetstagares rättigheter och sociala förmåner tillåts fortsätta. Dessutom är leverantörskedjan komplex och geografiskt utbredd, vilket gör den svår att kontrollera. En dator eller telefon innehåller råmaterial och komponenter från hundratals leverantörer, som ofta är spridda över jordklotet, och med så många aktörer inblandade är riskerna för mänskliga rättigheter svåra att hantera.

Arbetstagares rättigheter bidrar till att snabba på den cirkulära omställningen

För att köpa och hantera IT-produkter på ett ansvarsfullt sätt måste du ta ett antal faktorer i beaktande: miljömässiga, sociala och cirkulära. Alla dessa frågor hänger ihop, och att behandla arbetstagare inom IT-industrin rättvist kan faktiskt hjälpa till att påskynda omställningen till den cirkulära ekonomin. I möten med tillverkare av IT-produkter har jag ofta fått höra från fabriksledningen att investeringar i sociala förbättringar resulterar i ökade produktionskostnader och minskade intäkter. Det är inte förvånande – att ge arbetstagare en lön de kan leva på och sociala förmåner kommer naturligtvis att öka tillverkningskostnaden. Det är dock det enda rimliga tillvägagångssättet, och utöver det faktum att respekten för arbetstagares rättigheter främjar en säkrare och hälsosammare arbetsmiljö, kommer det också att göra den cirkulära ekonomin med ta-tillverka-använd-återanvänd mer möjlig.

Högre produktionskostnader kommer att innebära högre inköpspriser, och det är det enskilt effektivaste sättet att driva innovation och utveckling av produkter som håller längre och som användare vill behålla, serva och reparera snarare än att göra sig av med och ersätta. Dyrare IT-enheter kommer också att vara ett incitament för IT-märken att ge mer utrymme åt cirkulära affärsmodeller, till exempel produkter som en tjänst-lösningar där IT-märket behåller ägandet av produkten och användaren betalar för den funktion och det värde den kan erbjuda under en bestämd tidsperiod. På så sätt är intäktsgenereringen inte uteslutande kopplad till att sälja så många produkter som möjligt. Istället blir det affärsmässigt rimligt att tillverka hållbara IT-enheter som är utformade för ett långt liv, som kan repareras och uppgraderas så att varje produkt kan leasas så länge som tekniskt möjligt. Detta är naturligtvis en drömscenarioupplevelse för alla som vill förverkliga en cirkulär ekonomi.

Inköparnas efterfrågan sätter processen i rullning

Tillräckliga framsteg kommer inte att ske utan att krav ställs på dem med makt och inflytande. Lokala regeringar i tillverkningsländerna gör alldeles för lite för att upprätthålla sina mänskliga rättigheter och arbetslagar, vilket innebär att ansvaret faller på tillverkare och varumärkesägare att ta ansvar för sina leverantörskedjor och se till att arbetstagare behandlas rättvist och får de rättigheter de har rätt till.

Efter att ha arbetat i 25 år med hållbarhetsfrågor inom IT-industrin vet jag att ekonomiska incitament är avgörande för att få varumärkesägare och fabriksledning att prioritera arbetstagarnas och vår planets välbefinnande framför kortsiktiga ekonomiska vinster. I samtal med IT-märken har jag ibland frågat vad de anser krävs för att påskynda övergången till mer hållbara metoder. Svaret är nästan alltid: "köparens efterfrågan".

Genom att ställa tydliga, skarpare krav kan inköpsorganisationer driva branschen i en hållbar riktning. Krav behöver vara relevanta, uppdaterade och gå bortom lagstiftningen. För att driva förändring och minska risken för greenwash bör efterlevnaden av alla krav verifieras av oberoende experter. När en avvikelse upptäcks bör en åtgärdsplan skapas och genomföras inom en fastställd tidsram. Regelbunden uppföljning är också viktig för att säkerställa att dåliga metoder inte återkommer.

Att tillverka en hållbar produkt handlar inte bara om vilken produkt som använder mest återvunnet material eller är lättast att reparera. Det är produktens hela livscykel som berättar om den är genuint hållbar. Hur den tillverkas, används och hanteras vid slutet av sin livslängd. Genom att låta sociala hänsyn i denna kedja driva den cirkulära utvecklingen kan vi skapa lösningar som gynnar både människor och miljö på lång sikt. Om vi är beredda att betala de verkliga miljömässiga och sociala kostnaderna för vår IT-användning kan den cirkulära omställningen ske på ett sätt som gynnar alla.

Stephen Fuller

Stephen Fuller leder utvecklingen av krav för leverantörskedja och kemikaliehantering för TCO Certified. Han är skaparen av den banbrytande offentliga listan Accepted Substance List för säkrare kemikalier som tvingar branschen att ersätta mycket giftiga ämnen med oberoende bedömda, säkrare alternativ. Stephen utvecklade också de första sociala krav som ingår i en certifiering av IT-produkter, vilket förvandlade TCO Certifieds omfattning från att vara strikt miljömålsrelaterad till att även omfatta social hållbarhet i leverantörskedjan.