Vår Viktor Wennström pratade med Siddharth Prakash, Oeko-Institut, om vilken roll ekolabeller och hållbara inköp kan spela i utvecklingen av mer hållbara IT-produkter.

Siddharth Prakash är senior forskare vid Oeko-Institut i Tyskland och specialiserat sig på politik och instrument för hållbar konsumtion och produktion. Han har publicerat flera rapporter om IT och hållbar konsumtion och har tillhandahållit sin expertis i utvecklingen av krav för många miljömärkningar av typ 1 över hela världen, t.ex. miljömärkning och Thailands gröna etikett. Han arbetar också med grön offentlig upphandlingspolitik och genomförande, särskilt i Sydostasien.

Viktor Wennström är just nu upptagen med att utveckla krav för nästa generation av TCO Certified som kommer att lanseras under 2021. Han ansvarar också för kvalitetssäkringen av certifieringens verifiering system och ser till att testmetoder och bedömningar är korrekta och jämförbara. Här samtalar han med Siddharth Prakash om framtiden för hållbara IT-produkter.

Viktor: Siddharth, du har varit involverad i hållbarhet och IT i mer än 20 år. Hur kommer det sig att du gjorde det här till fokus i din karriär?

Siddharth: Jag tror att jordtoppmötet i Rio 1992 var en vändpunkt för mig. Jag var då 14 år gammal och blev förbluffad över omfattningen av de miljöskador som ägde rum. Några år senare tog jag beslutet att studera miljöskydd på universitetet. Sedan dess har jag arbetat i 12 år på Oeko-Institut och gett råd till politiska beslutsfattare, företag och konsument- och miljöorganisationer över hela världen. Det var under mitt arbete inom ramen för EU:s ekodesigndirektiv som jag fick djupa insikter om IT-produkternas miljöpåverkan.

Viktor: Vad skulle du säga är de mest angelägna hållbarhetsfrågorna när det gäller IT-produkter just nu?

Siddharth: Det är den extremt korta användningstiden för våra IT-produkter. Majoriteten av IT-produkternas miljöpåverkan, inklusive utsläpp av växthusgaser, släpps ut i produktionsfasen. När man analyserar livscykeln för en IT-produkt kan man se att en majoritet av utsläppen av växthusgaser är så kallade scope 3-utsläpp, vilket innebär att de släpps ut i leverantörskedjan. I och med att IT-produkterna blir mer energieffektiva, även på grund av regelverket i EU:s ekodesigndirektiv, har tillverkningen en mycket större inverkan än användningsfasen. Andra aspekter är resursförbrukning, farliga material och elavfall . Detta är stora problem. Jag har arbetat mycket med den informella sektorn i Afrika och Asien relaterade till elavfall problem, och jag har sett vilken typ av problem de står inför när det gäller återvinning och bortskaffande av IT-utrustning. Till exempel, när kablar som innehåller bromerade flamskyddsmedel bränns för att hämta koppar, släpps extremt skadliga dioxiner och furaner ut.

Viktor: Vad behöver hända för att IT-branschen ska bli mer cirkulär och hållbar?

Siddharth: Vi måste fokusera mer på design- och produktionsfasen. I en cirkulär ekonomi vill du ha hållbara produkter som kan repareras och återanvändas så mycket som möjligt. Du behöver högkvalitativa komponenter och en modulär design där batteriet och andra delar kan tas ut utan att förstöra produkten.

Du måste också vara medveten om materialval. Genom att till exempel begränsa mångfalden av plasttyper i en produkt, undvika vissa beläggningar på plast och undvika att inkludera giftiga ämnen i material kan återvinningsgraden förbättras.

Viktor: Det som slår mig är att kunskapen finns där, och i många fall också metoderna för att göra förbättringar. Hur kan vi påskynda förändringen?

Siddharth: Jag tror att en viktig nyckel är efterfrågan på marknaden. Med storleken på deras investeringsvolymer är köpkraften hos offentliga upphandlare betydande. Jag tror att den hävstångseffekt de har ligger i att be tillverkare och tjänsteleverantörer att erbjuda produkter som är reparerbara, återanvändbara och med en minimikvalitet och en minsta livslängd.

Viktor: Hur ser du på miljömärkning och hållbarhetscertifieringar och vilken roll de kan spela i utvecklingen av hållbarhet?

Siddharth: Om man kombinerar miljömärkning med offentlig upphandling kan man verkligen driva branschen i rätt riktning. EU:s upphandlingsdirektiv (2004/18/EG och direktiv 2004/17/EG) gör det möjligt att använda miljömärkning som miljökälla krav specifikationer, som en form av verifiering , och i tilldelningsfasen. Så i tekniska specifikationer kan du till exempel be att alla notebooks uppfylla hållbarheten krav i TCO Certified för notebooks , eller ange att produkter som transporterar TCO Certified för notebooks kommer att anses uppfylla kraven. Naturligtvis måste alla andra lämpliga och tillförlitliga bevismedel också godtas.

Ekolabels har en nyckelroll att spela genom att visa att det är möjligt att uppnå vissa standarder och ge indikatorer till beslutsfattarna om hur dessa värden ska inriktas under en längre tidsperiod, till exempel utvecklingen av obligatoriska miniminormer. miljömärkning krav utvecklas inte ur det blå – de bygger på livscykelmetoden och analysen av teknik och marknaden. Detta innebär att de visar potentialen hos bästa tillgängliga teknik på marknaden. Marknadsandelen för dessa produkter kanske inte är särskilt hög, men ändå har ekolabels denna strategi för att driva marknaden mot mer ambitiösa mål.

Återigen skulle dock ekolabeller inte kunna åstadkomma betydande omvandling som fristående instrument, men när de används av offentliga upphandlare kan de ha en betydande inverkan.

Viktor: Slutligen, i en cirkulär värld, hur länge tycker du att det är rimligt att en anteckningsbok varar?

Siddharth: En minsta första användning på sex år är absolut möjlig med tanke på den nuvarande tekniska situationen. Därefter bör de renoveras professionellt och kanaliseras för begagnat använda. När du köper ny utrustning bör du alltid uppskatta om utrustningen fortfarande uppfyller dina prestandakrav under de kommande åren. Annars kommer du att byta ut produkten innan den når sin tekniska livslängd. För att säkerställa en längre användning kan du också kräva en minsta garantitid från din leverantör, till exempel tre år. Garantin ska omfatta reparationer och utbyten, men även rekonditionering på plats inom en till två arbetsdagar, och batterier. Om du också inkluderar strikta krav på kvaliteten och hållbarheten hos mobila enheter, inklusive batterier, hjälper detta till att säkerställa att köpta produkter är av hög kvalitet.